Hoppas inget biter mig

Hösten kom för ett par dagar sedan.
Från ena dagen till den andra blev det kallt.
Eller kallt och kallt... Har varit runt 25 grader och sedan blev det runt 17 och regn.
Riktigt behagligt faktiskt.

Idag är det sol och temperaturen ska gå upp till 19 grader så jag tänkte på att försöka ta mig ut till vårat fallfärdiga skjul där jag skymtat lite ved.
Tog med mig gummistövlarna hit och hoppas att inget läskigt kommer att bita mig
Våran bod... Nästan som den där hemma...

Det här vill man inte hitta

söndertuggat på golvet - en medicinburk utan innehåll.

Jäkla Hoppsan!
Han lyckades få tag på Pauls medicin - steroider mot svårartad bronkit Predno... någonting.
Han hade tuggat sönder hela burken, visserligen hade han bara en tablett kvar men kändes inte som om det skulle vara helt nyttigt för en voffe. Så först försökte jag få honom att kräkas genom att placera salt längst bak i munnen. Trodde han skulle hata mig för alltid, dessutom gick mindre bra.
Efter en hel del efterforskningar på nätet kom vi fram till att den dos han fått i sig inte var livshotande och detta också är en substans som används i behandling av hundar.
Var fortfarande oviss om han fått den i sig eller inte och jag vågade inte lämna honom. Men efter nån timma var det helt klart att han ätit upp den. En bieffekt är att den dränerar. Jag var uppe hela natten med honom. Har aldrig sett en hund kissa så mycket. Runt 4-tiden började det ge sig och vid 10-tiden släpade jag mig upp för ett par timmars sömn.

Senare på kvällen när vi var och handlade mat, då tuggade Hoppsan sönder hemtelefonen. Visserligen har vi två, men ändå.
JÄKLA HOPPSAN!

God Morgon med Hoppsan

Och så här ser det ut att vakna här när en Hoppsan varit i farten.
Skulle vara skönt om han växte upp snabbt

Men Hoppsan och Little Evil har kul, de har inte ens vett nog att skämmas.

Och inte städar de heller

Och igår var det orange-gult

Skulle ta en bild för att minnas hur det såg ut.
Givetvis kom "jag-vill-alltid-vara-med"

Vaddå rött...

Igår hade jag orange hår. Idag hade jag i färgen - Rasberry Red. Jodå minnsann - rött bidde det allt
Men jag tror jag gillar det

Tankar innan jag somnar

Har inte skrivit på ett tag för jag har helt enkelt inte känt mig på topp.

När jag var runt 20 tyckte jag det var en bra ide att flytta till Blekinge. Efter några år där bestämde jag mig för att aldrig mer överge fina underbara Stockholm.
Att stå på Västerbron och se solen gå upp över min stad... Det är kärlek.

Mina flyttar efter det har bestått av från södra sidan av Stockholm, till norra, till sydöstra och sedan Lilla Villan i söder närförort.

Efter 40, så helt plötsligt befinner man sig på andra sidan Atlanten, där allt är som ett parallellt universum. Allt ser på ytan likadant ut, men ohhh så annorlunda.

Nu är det inte så att jag har det dåligt på något sätt och vis.
Men mina nära och kära är långt bort och jag saknar er. Jag saknar min trädgård, mitt hus, att alla pratar svenska, att jag förstår vad de säger. Jag saknar mina element (med vatten i , istället för ventilationsmodellerna de har här. Så jag har helt enkelt varit lite låg.

Men nu är jag glad igen :)

Dorisen har hittat bra sovställning
Och det viktigaste från Sverige har jag ju med mig

Bitarna faller så sakteliga på plats, senaste dagarna fått höra rösten från de som står mig nära. Så förhoppningsvis blir det några inlägg nu igen.

Ruskig trötthet smög sig på mig - så go natt så länge