Att prata med en dator har sina problem - både på Amerikanska och Svenska

Precis innan läggdax kan jag få för mig att jag undrar över saker. Igår bestämde jag mig för att ta Siri till hjälp i min Ipad.

Kvällens klurighet var att jag funderade över vilken gräns som "Drunk Driving har i Ohio i USA" normalt kallat "DUI".
Nu är det så att Siri bara pratar Amerikanska, och efter nattens försök inser jag att jag inte gör det.

Började med att fråga: -Whats the law about DUI in Ohio, US?
Här är hennes svar:

Okej, försöker omformulera: -Whats the law on drunk driving?
Siri svarar:

Sista försöket, säger bara:  -DUI?
Siri svarar:

Fast å andra sidan kan jag ju inte svenska heller, och tydligen inte ensam om det. Det här händer mig också jämt

Hej blogg!

Och hej mina kära bloggläsare om ni fortfarande hittar hit.

Jag är tillbaka hemma i USA efter min Sverigeresa.


Den blev inte alls så som jag hade tänkt mig och tyvärr en hel det trista saker gjorde att det blev total omprioritering. Men det kommer jag kanske skriva lite om till och från senare, just nu får det vänta.

Jag har faktiskt varit tillbaka i USA sedan några veckor, men det har varit fullt ös - medvetslös. Men nu kände jag att jag saknar bloggen och er.
En del roliga saker och en del praktiska saker hann jag med i Sverige och här hemma i US har det ju hänt en hel del också. Så jag tror att de närmaste inläggen kommer bli en krafigt blandning av här och nu - Sverige - vad som hänt - och annat som poppar upp.

Har inte varit ute i bloggvärlden på en månad så har ingen aning om vad som händer hos er. Och jag är så nyfiken!!!! Så om tid och kraft finnes ska jag försöka komma ikapp lite där också.

Just precis nu tog jag mig själv i kragen och gick ut i solen lite. Jag hade visst D-vitamin brist också och tänkte att solen kunde få vitaminisera mig. Visst är det väl D-vitamin man får från solen? Äsch, annars får jag väl nån vitamin i alla fall.

Djuren är som vanligt. Doris sitter på ena solstolen och solar som en hertiginna. Hoppsan springer nu, nog sitt 150:e varv med en pinne för att slänga sig ner rulla runt på rygg, jonglerar med den och ta ett nytt varv. Jag vet inte vad han är hög på, men jösses den hunden har energi.

Svarta katten (Snoddles) ligger och sover högst upp på en kuddhög. Hon kan vid ensktaka tillfälle mäkta med att ta en och annan fluga medans lilla katten (Little Evil) är som en tiger i mini-mini förpackning. Hon är ju liten för att vara kissa, men föder sig själv genom att agera mördarkatt. Tyvärr har hon inte riktigt urskiljning på vad hon tar. Möss och skadedjur är tacksamt medans små söta kaninungar och fågelungar inte känns lika mysigt. Men, men hon är ju en tiger...

Pippin Larry mår utmärkt och är en sällskapskrävande liten sak. Han skäller och protesterar emellanåt när han inte tycker att han får den uppmärksamheten han förtjänar.
Och när jag nös nyss, kan jag slå vad om att det lät som han sa " bless you".

Jag tog lite paus

En dag hade jag bara inte lust att varken skriva eller läsa bloggar. Så då gjorde jag inte det. Nu är jag färdig med pausen tror jag och här är jag igen och hoppas att ni har tid och lust med mig fortfarande.


Dessutom fick vi en hel del annat att tänka på. Pauls pappa åkte till sjukan för att göra en kontroll för ryggoperation, en nerv som låg i kläm. De upptäckte att hans aorta var kraftigt förstorad och det blev akut. För att göra en lång historia kort, med inkompetenta läkare och turer till sjukan... Så åkte han in för kontroll inför ryggoperation. Fick förstorad aorta upptäckt och miste en njure på köpet.
Nu är han hemma och mår bra, så vi är inte oroliga för tillfället.
Men det är klart man blir lite orolig för att hamna på sjukan här. Fast i ärlighetens namn så funkar ju inte allt på svenska sjukhus heller. Och sjukhuset var det inte fel på, mer väldig otur med läkaren.

Så här kan ett amerikanskt sjukhus se ut.

Det var första gången jag besökte ett sjukhus här i USA och det var intressant att se. Mina bilder i huvudet är ju från serier som Grey's Anatomi ER och Scrubs. Nu var det här inte ER, men det påminde om svenska sjukhus. Stort, tråkigt, korridorer och ett ställe man inte gärna är på. Undrar vad de som gör inredningen tänker på, det är inte någon uppmuntrande design.

Men utsikten var det inget fel på. Tänk vad broar kan vara vackra tycker jag.

Så min plan är att uppdatera er med en del korta inlägg om vad som hänt här senaste tiden.

Det där med stress...Rebotade och gjorde armband

Den här veckan har varit låååång. En del bra, en del roliga, en del mindre bra och tråkiga och mycket att stressa över. För mycket att göra och för lite tid och redskap att få det att funka för mig. Jag är bra på att stressa över saker. Jag är bra på att tro att jag ska hinna mer än jag kan.

Ibland när jag inte får ordning på det omkring mig kan jag göra helt onödiga saker, jag stannar till för en stund och blir handfallen. Den här veckan blev det för mycket och jag har ägnat tid åt att bygga en farm på facebook. Kan man inte styra och få ordning på allt i verkliga livet så kan man bygga en farm på nätet och plantera i fina rader och bygga stall.

När jag blir överstressad stoppar det.Jag är som en dator -kontakten bryts från hårddisken, jag får inte kroppens skrivare att funka. Cd facket åker in och ut, och skärmen är svart. Dessutom har nån snott kablarna!!! Jag vet att jag har informationen i hårddisken. Men jag kommer inte åt den!

Att säga att jag inte har tid att läsa bloggarna jag gillar är inte rätt. Det är mer det att jag inte lyckas ta mig för, jag är uppbunden i stress. Så sorry att jag inte varit så bra på att lämna kommentarer sista tiden.

Det irriterar mig, för jag kan inte kontrollera det. Jag kan låta min hjärna vara saklig och ha en plan. Jag vet hur jag ska få ihop det mesta. Men jag kan inte styra att stressen kommer.

Ikväll rebootade jag lite av mig själv i alla fall. Hittade pyssel infon på min hårddisk- och det blev ett nytt armband. Så här ser det ut

 

Hoppas alla haft en bäst fredag

Hissa eller dissa - Sovrumsmöbler i rustik stil

Idag var vi och tittade på möbler. Egentligen är jag på jakt efter något Futon-aktigt som jag ska kunna ha i gästrummet när det är klart. Men så hittade vi en soffa och de här sovrumsmöblerna. Jag gillade verkligen skåpen och  hurtsarna. De är gammaldags rustika. Sängen är jag inte helt säker på, ramen är fin, men det är läder. Är det inte lite 80-tals porrigt?
För sängen, stora  skåpet, lilla lådhurtsen och stora med spegeln ska de ha ca 17 500 svenska kronor. Mycket pengar men jag tror det är ett bra pris för allt. Det är bra kvalite på det. Nu har vi inte det pengarna men de har 6 månaders räntefri finansering. När jag funderade över sovrummet hade jag i huvdudet tänkt mer modernt, ljus stil.
Men nu är frågan - Är möblerna "Hissa" eller "Dissa"?
Vad tycker du?

Bilderna är lite sådär eftersom den mobilen jag hade med mig inte tar de bästa korten

När det ofattbara kommer nära

Jag läser och tänker på alla de som drabbats av det ofattbara i Norge idag. Frågan "varför?" känns nära.  Även om jag inte är nära där så gör det ont i en och jag kunde helt enkelt inte låta dagen passera utan att skriva några rader om det.

Jag och Paul var iväg idag när jag fick höra att det hade hänt något hemskt i Norge. Här i USA känns det som om det sällan uppmärksammas speciellt mycket vad som händer långt borta så att det här skulle vara otäckt förstod jag.
När jag kom hem var det toppnyheterna på alla sidor. En bomb i centrala Oslo som ställer till förödelse och dödar och en man utklädd till polis som skjuter barn på ett sommarläger.
Känner sorg och vanmakt, Norge är ju så nära hemma. Sådant här händer inte hemma, det får inte göra det.

Nu efter ett antal timmar har polisen lyckats få mer grepp om hur många som dödats och från början trodde man att de var runt 10 personer. Nu vet man att minst 80 människor dödats på ön.(87 personer sammanlagt när jag skriver detta inlägget) Nyheterna på Yahoo talar om att masskjutningen i Norge är en av de värsta i historien och att det är den dödligaste terrordagen i västra Europa sedan Madridmassakern 2004.

Flera tidningar har gått ut med namn och bild på mannen som är gripen

Han skall enligt Expressen ha varit aktiv i högerextrema kretsar och skrivit flera islamfientliga inlägg.

Läs svenska nyheter om vad som hänt HÄR, HÄR, HÄR,
Om mannen som är gripen HÄR HÄR
Läs engelska HÄR HÄR

Ibland känns det BLÄÄÄ

Det här är jag just nu, så vill ni inte läsa gnäll. Hoppa över mitt inlägg idag.

Jag är på dåligt humör och funderar över varför.
I ett par dagar har jag inte spenderat mycket tid vid datorn, så det har varken blivit blogginlägg eller läsning av mina favoritbloggar.

Dåligt humör anledningar.

 

Min trädgård i Sverige

Det är midsommarhelg och jag saknar vänner, svenska hus och midsommarmat.

Jag saknar svenskt godis och midsommarstång.


Hade tänkt ha sill här och lax. Men det blev inte så, Paul var tvungen att jobba och det kändes inget kul att äta det själv. Sill och lax är något som ska göras i sällskap. Och är det premiär i ett land, så krävs det sällskap ännu mer.

Har inga som jag känner här i närheten så nån midsommarfest var inte heller aktuell. Just nu känner jag mig fasligt ensam.

Fick tips om en länk till en sida där jag faktiskt hittade en midsommarfest i Columbus. Det stod att anmälan var tvungen att göras. Så jag mailade dit för att höra om de fortfarande var på gång.
Men jag hittade den sent, bara ett par dagar innan och fick inget svar. Firandet var igår, så nu får jag satsa på midsommar nästa år kanske.

Nästa bummer; Bilen, bilen ska gå och gå och vi kan nog alla vara överens om att det är tristare än tristast när det är problem. Nu måste jag försöka göra något åt det.
Det är 3 saker som behöver tittas på.
Tror bromsarna börjar bli dåliga.
Ett "klonk" ljud hörs ibland när jag svänger från vänster fram.
Går inte att köra över 43 mph. Bilen börjar vibrera och skaka. Tror det kan vara framvagnsinställningen, men i värsta fall något värre.
Så nu kommer jag ingenstans. Bilverkstäder på svenska är inget kul. Här vet jag inte riktigt hur jag ska förklara, och om de talar om för mig vad som är fel kommer jag säkerligen inte förstå motortermerna. Sedan känns det som alltid med bilar. Det blir nog DYRT.

Och för att gnälla lite till så önskar jag att renoveringen i huset gick lite fortare. Känns som jag jobbar hela tiden, men att det inte syns.

Så just nu önskar jag att jag kunde sitta med en räkmacka, en kopp kaffe och några vänner.

Färdiggnällt för idag

Trevlig Midsommar

Vill bara önska alla en fin Midsommar. 

Idag har jag ingen lust att skriva mer. Så vi hörs förhoppningsvis imorgon :)

Tankar om hemlängtan, logistik, priser och Hur flyger du mellan USA och Sverige?

Jag längtar hem till Sverige, jag VILL åka hem, jag behöver åka hem!

Helst hade jag önskat att jag redan haft möjlighet till det. Men nu vet till sjutton om jag har råd. Andra saker som sätter käppar i hjulet är Pauls jobb. Ja, nu lär jag få åka hem till Sverige utan honom den här gången eftersom han inte får ledigt.

Det innebär förvisso att vi inte behöver någon djurvakt. Men jag lider så otroligt över att lämna Doris. Förlåt, jag vet att det inte är snällt mot de andra djuren att ha en favorit. Men tack och lov läser ingen av dom bloggar, så jag klarar mig. 

Katterna är jag inte orolig för alls, de tycker de äger både oss och huset och har inga problem att vara ensamma hemma. 

Sköldpaddan Jacob rymmer var och varannan dag och nu är han på rymmen igen. Mitt fel eftersom jag har svårt med djur i bur och gjort en hage till honom där jag inte blivit klar med förankringen av staketet. Men, jag kan inte ha honom i en liten bur, han skulle bli ledsen då. Så han får rymma och jag hoppas han kommer tillbaka. 

Sen har vi Hoppsan, den stora bebisen som jag faktiskt börjar oroa mig lite mer för. Sedan han blev rescued av oss, hade han en del ensam tid när jag var tvungen att fara hem, därefter fick han vara hos en kompis till Paul när han flög över till Sverige. Men den lilla förvuxna bäbisen har inte varit mycket ensam sen. Tror att han månne skulle bli deppig.

Och så har vi då Doris, som jag levt ihop med länge nu, som jag var tvungen att vara ifrån en lång tid. I och med det sagt, vill jag också skicka kärlek till er som hjälpte mig. Ni vet vilka ni är och vänner som ni är underbara.

Ja för att försöka komma tillbaka till vad jag tänkte skriva om, så VILL jag åka hem. Jag behöver det av olika anledningar.
Nu kollade jag biljetter, budgeten är redan ansträngd och det verkade som om jag skulle betala hela besättningens lön själv. Jo, jag vet de billigaste biljetterna går först, att flyga på sommaren är dyrare.
Men det flesta av mina resor har varit från Sverige - USA - hem till Sverige igen. Den senaste resan var bakvänd från USA - Sverige - Och hem till USA igen. Nu var den resan lite annorlunda på många sätt, men generellt känns det dyrare att flyga från US och tillbaks än från SE och tillbaks. Någon som känner igen det? Eller bara något jag fått för mig?
Jag är tvingad att byta flyg 1 gång i båda riktningarna eftersom vår flygplats inte flyger internationellt. Men det är ok. Men jag tycker INTE om flera stopp så - återigen en prisfråga- kan man tänka sig att göra 5 byten och fara fram och tillbaka så blir det billigare. Har aldrig förstått varför? Har nån förklaring på det så mottages det också med tacksamhet.

Men så... HUVUDFRÅGAN... FLYGBOLAG???
Från det jag började åka fram å tillbaka över sjön har de ändrat bolag. När jag kollade priser senast var Delta det billigaste - aldrig åkt med dom. Så har du rest med dom, eller andra bolag till USA? Jag är otroligt intresserad av att läsa andras erfarenheter, bra eller dåliga.
Please, dela med dig...

Är det så att jag inte har råd, så får jag helt enkelt vänta. Jag vill inte flyga med obra flygbolag. Bäst tycker jag nog om SAS, men som sagt en prisfråga nu.
Nu dags att jobba igen...
Peace Out

Ständig småbarnsmamma utan barn

Så har han gjort det IGEN. Jäkla Hoppsan!!! Telefonen ringde och jag glömde bort att plocka undan fjärrkontrollen. Det är inte första gången och säkert inte sista heller som han tuggar på saker som är NEJ.

Här är han då de lilla eländet

Jag har inga barn, inga småbarn, men ibland känns det som om man är ständig småbarnsförälder med hundar. Speciellt när de inte är vuxna. Doris är ganska trivsam, hon kan ta en och annan tur och öppna soplocket och dra ut sopor om det är något som verkar speciellt gott. Det har också hänt att hon efter småbarnstadiet tuggat upp en och annan sko. Då har hon inriktat sig på mina partyskor och jag tror det är nån form av protest för de gånger hon inte fick följa med ut. Men, peppar peppar ta  i träd var det ett tag sedan nu.

Här är den då - fjärrkontrollen. Baksidan av den existerar inte ens längre.

Annat är det med Hoppsan. Vi vet inte hur gammal han är men chansar på att han är runt 1,5 år. I min mening dags att växa upp. Men han är väl som hanar överlag... sen.. barnslig... (sorry guys)
Och hur är det med det där att ständigt ha småbarn, ni som har eller har haft kan ju se om det liknar mina dagar:

• Saker med knappar på, typ fjärrkontroller ska inte lämnas framme. Om de är framme är det lika med leksaker.
• Pratar man i telefon eller har uppmärksamhet på något annat så kan det hända vad som helst.
• Saker, leksaker släpas gärna ut på tomten, men kommer sällan in igen.
• Stängda dörrar är inte bra, då måste man in där.
• Uppmärksamhet till något av de andra djuren är jobbigt, helst vill man vara mitt i mellan.
• Skälla (kanske inte kan jämföras med skrikande barn) högljutt är inte trivsamt, men tystnad kan vara ännu värre. Då hitttas det på bus.
• Man inser att det vanligaste ordet man säger är -NEJ och blir till slut trött på att höra sig själv.
• Man inser att man får välja sina strider
• Gick just och la mig och insåg att tillägg till listan är att man ska var glad om man får sängplats och täcke eftersom sängen redan är full, och puttar man ner dom tar det inte lång tid innan de ligger och upptar största delen av sängen IGEN....

Dock känner man att det är skönt att slippa oroa sig för att voffen kommer hem som punkare med blått hår.
Eller kommer hem med "fel" pojkvän, eller ute med moppen...

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Dagen för övrigt har tillbringats med att renovera badrum, en bit vägg har kommit upp och mera spacklande.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Paul kom för en gångs skull hem i någorlunda normal tid och vi bestämde oss för att äta ute. Det var hans tur att bestämma och då blev det Ihop.

Jag tog en New York Cheesecake pancakes och de såg ut så här. Jag orkade inte äta upp allt.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Så fick jag en utmaning av Annika som har en av mina favoritbloggar - Life in the suburb om att skriva 8 sanningar om mig. Det ska jag göra imorgon

Jag är i ofas.

Jag är i ofas med mina inlägg. Börjar på dom och så kommer något emellan och jag får skriva slutet nästa dag. Paul var ledig söndag. Jippieee!!! Så då hanns det inte med att skriva. Är han hemma prioriteras sällskapet. Idag sken solen. Kors i taket! Så det var bara till att gå ut och jobba, från morgon till kväll. Inget datoriserande. Nu är det sent och jag ska sova. Tog lite bilder som jag förhoppningsvis lägger ut imorrn. För det lär väl regna igen då, grymf, så jag kan peta dator lite granna.

Någon mer än jag som hatar dessa automatiserade röster man får prata med jämt. Hemma förstår dom mig inte, här förstod dom mig inte alls tills jag blev förbannad och gjorde den bredaste amerikanskan jag kunde tänka mig. Och då funkade det lite bättre.

Den här är så grymt klockren på hur det kan vara när man är i ofas

Sweet as Candy - allt sött är inte socker och hur fett är fett

Idag har jag funderat över socker och kalorier mat.

Nästan alla jag pratar med säger att "de som åker till USA går upp i vikt", det är självklart upp till en själv vad man stoppar i sig och hur mycket man rör sig.
Men helt klart är att det är enkelt att stoppa i sig för mycket och röra sig för lite här.

Det finns lite andra skillnader som jag också funderat över.
Ett sätt är hur vi räknar kalorier. Jag tittade lite snabbt och tyckte inte att det var så farligt med vad saker innehöll. Men... tittar man lite närmare så ser man att de såklart inte räknar så som jag är van vid från Sverige. Kanske inte en stor "suprise" eftersom de gör allt på sitt eget vis.

 Till exempel. Allt (ok, vän av ordning kan säkert hitta undantag - men det mesta) hemma räknas i kalorier per 100 gram och det är den normen jag är van att tänka vid när jag ser kalori innehåll.

Här räknas det per servering. Och då får man först se hur mycket tillverkaren anser att en servering är, sedan se hur många kalorier det innehåller. Lurigt, eller hur!?

Sedan är inte allt samma likadant fast man kanske tror det. Något amerikanskt som finns världen över är Mc Donalds och Big Mac. Utan att gå in på hur bra eller gott det är med den typen av mat konstaterar jag efter att ha sökt lite på nätet att en
Big Mac i Australien innehåller 480 calorier, i Storbrittanien 490 kalorier och i USA 540 kalorier. Hittar lite olika uppgifter på vad en svensk Big Mac innehåller från 501,8-530 kalorier.

Ett tips på film är Supersize Me, mannen som levde på enbart Mc Donalds som test. Har skrivit om HÄR 

Så har vi socker som jag läste kommer från Sanskrit - शर्करा sharkara
Förutom strösocker, florsocker, pärlsocker, råsocker och andra socker hemma har jag inte funderat speciellt över det innan. Det kommer från sockerbetor, rörsocker och är sött och onyttigt. Här finns en bra tabell över olika sockerarter.
Corn sugar var något nytt för mig, om det beror på att det inte är vanligt i Sverige eller om det beror på att jag inte tänkt på det vet jag inte. I min jakt på info hittar jag inte mycket om de i Sverige.

Cornsugar, high Fructose Corn Syrup (HFCS), Isoglukos och Majssirap. Men även Glukossirap och stärkelsesirap förekommer trots att de kan framställas från ris, potatis, vete eller annan råvara med mycket stärkelse.
I USA har man i flera år förstört marknaden för naturligt socker med alla diet produkter som innehåller syntetiskt sötningsmedel. Att det är ett gift börjar förhoppningsvis fler upptäcka, men åter till majs.


Här odlar i USA är majsproduktionen otroligt stor. Och om jag förstår det rätt är det billigt och man försöker dessutom att använda det i alla möjliga och omöjliga varianter. Om man börjar kika på innehållsförteckningen så blir man förvånad över hur mycket som innehåller corn.

Sirap

Florsocker

Juice

Vaniljextrakt

Just high fructose corn syrup är något folk börjar vilja undvika här och många livsmedel skyltar med att de är fria från det.
På TV går en reklam där föräldrar går över böljande åkrar och säger att de vill ge sig själva och barn bra föda så de tagit reda på fakta och att när det gäller socker så är corn sugar och "vanligt" sugar samma sak, kroppen känner inte skillnaden. Jag vet inte jag, och känner att det är väldigt förvirrande med alla olika termer och dessutom att språkförbistringar kan klura till det mer.

Andra saker jag saknar som är som omöjligt att få tag på här är vaniljsocker. Jag tog med mig en del och det används vid speciella tillfällen.

 Här köps med mest det flytande vanlijextrakt.

Och svenska sirapen som är finfin.

Den amerikanska är inte tokig, men den är inte samma sak.

Vill tipsa om en annan film som handlar om matproduktionen i USA. Den är obehaglig och informativ. Food Inc. Här kan du läsa mer om filmen.

Källor: Hamburgerinnehåll, , innehåll i en Mc D Sverige Här , är innehåll i amerikanska Mc D Här

Majsstärkelse, Glukossirap, Socker, Socker, Sugar, Sugar,

Glada kossor gör mig glad

Har tittat lite på Internet på bilder från kossutsläpp. Att se dom skutta ut i hagen på våren fyller mig med så mycket lycka. Önskar jag kunde ha kossor här.

Så jag bjuder på lite gamla bilder av kossor tagna i Järna.

Ett litet dåligt foto på en blyertsteckning jag ritade då med bilderna ovan som mall.

Bin Laden är död. Är världen säkrare nu?

Förmodar att det uppmärksammans i hela världen. Men här i USA är det självklart det största just nu att Usama Bin Laden dödades.
Känner att jag vill skriva ett par rader om det. Jag såg det först på ett forum igår kväll som handlade om kuponger, vilket jag tycker visar hur det påverkar amerikanen i vardagen, det pratas om det överallt.

Min första tanke var att:
-Undrar om det är sant?

Min misstro mot information när det gäller sådant här är stor.

Min nästa tanke var att:
-I och med detta är jag ännu mer rädd för terrorhot. Världen känns inte som ett säkrare ställe idag, och framför allt inte i USA, eftersom jag anar vedergällning.

Olika uppgifter florerar också om att hurvida man ville gripa honom eller döda honom. Även om var kroppen finns, den ska vara begravd till havs.

Vad heter han?

Engelska Wikipedia:

Osama bin Mohammed bin Awad bin Laden (Arabic: أسامة بن محمد بن عوض بن لادن‎, ʾUsāmah bin Muḥammad bin ʿAwaḍ bin Lādin

There is no universally accepted standard for transliterating Arabic words and Arabic names into English;^[8] bin Laden's name was most frequently rendered "Osama bin Laden." The FBI and CIA, as well as other US Governmental agencies, have used either "Usama bin Laden" or "Usama bin Ladin", both of which may be abbreviated as "UBL". Less common renderings include "Ussamah Bin Ladin" and "Oussama Ben Laden" in the French-language media. Other spellings include "Binladen" or, as used by his family in the West, "Binladin". The spellings with "o" and "e" come from a Persian-influenced pronunciation also used in Afghanistan, where bin Laden spent many years.
Arabic linguistic conventions would be to refer to him as "Osama" or "Osama bin Laden", not "bin Laden" alone, as "Bin Laden" is a patronymic, not a surname in the Western manner. In its expanded form it means "Osama, son of Mohammed, son of 'Awad, son of Laden".
Osama bin Laden's admirers have referred to him by several aliases and nicknames, including the Prince/Al-Amir, the Sheikh, Abu Abdallah, Sheikh Al-Mujahid, the Lion Sheik,^[9] the Director.^[10]

Läs mer om det svenska nyheter HÄR HÄR HÄR  HÄR HÄR HÄR HÄR HÄR HÄR HÄR
Amerikanska nyheter HÄR HÄR HÄR HÄR
Bloggar HÄR HÄR HÄR 

Vi äter rå fisk och tänder eld på allt - Trevlig Valborg

-- Ser att jag missat lägga ut det här igår, så det kommer nu istället --
Inser att det är Valborgsmässoafton idag. Fast klockan är ju över 12 i Sverige och här i USA firas det inte.
Men jag kom att tänka på hur min amerikanske man förklarade hur vi svenskar var.
De äter rå fisk hela tiden (sillen), tänder eld på allt och har helgdagar som de firar med fest hela tiden.
Sådana är vi.

Hoppas ni haft en fin Valborg gott folk oavsett var ni befinner er.
Jag hade tänkt lägga ut en bild från Valborgsmässoelden hemmavid. Men tyvärr kommer jag fortfarande inte in i min kraschade externa hårddisk så det blir en bild från Internet och elden på Skansen.


Bild från Internet

Avskaffa semestern - respekt för individuella behov -

Kan bara konstatera att jag och Johan inte lever i samma verklighet.

Läser Artikel om att avskaffa rätten till semester

Från fem veckors semester – till noll.
Om debattören Johan Norberg får bestämma försvinner rätten till betald ledighet i Sverige.
– Det är en dålig lag. Semester borde avgöras mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan att staten ska lägga sig i, säger han

Från Aftonbladet- klicka på länk ovan för att läsa hela artikeln

Och här kommer ett exempel på hur bra det kan bli:
Den lilla erfarenhet jag har av USA är att deras regler för arbetare är usla. Jag brukade skryta om svensk sjukvård, men i ett samhälle där folk blir utförsäkrade på löpande band är det svårt. Semester skryter jag ofta med att vi i Sverige har. Kanske det är dags att sluta med det också.
Hur verkligheten kan se ut idag i hantverkaryrke i USA är att efter 10 år på företaget får man 3 veckors betald semester. Att man får det sammanlagt är inte populärt. Är man sjuk så har man 5 betalda dagar per år. Eller man hade det fram tills förra månaden. Då gick sjukförsäkringsavgifterna upp, de 5 betalda sjukdagarna försvann och även 3 semesterdagar. Verktyg får arbetstagaren i mångt och mycket stå för själv. Lunchrasterna är 30 minuter och du kan i princip bli avskedad på dagen om det inte passar. Visst finns det regler, både när det gäller säkerhet och arbetsvillkor, men den som protesterar får lätt veta att man inte är önskvärd. Och facket då, ja det existerar inte på många arbetsplatser.

Det här är ett exempel, hurvida det är vanligt eller inte har jag inte tillräcklig kunskap för att säga. Men att säga att det funkar bra i USA, säkert för företagen men inte för de anställda. Fast de var väl kanske inte de man månade om...
Om förslaget med att ta bort semester skulle bli verklighet så är det perfekt, ytterligare en anledning att inte längta hem.

När smekmånaden är över - 516 dagar i USA

I dag ska jag prova något nytt. Och det är att vara lite mer öppen med mina känslor här på bloggen. Jag inspirerades av Annikas inlägg och känner att jag vill skriva om hur jag upplever det.
Jag tror att jag har svårt att göra det för att av någon anledning så känns det som ett misslyckande om inte allt är rosa moln och sockervadd. Och jag är också rädd att låta bitter eller att jag inte uppskattar det jag har. Det gör jag, men det hindrar inte att det finns saker som är jäkligt jobbiga.

Min lilla datorhörna i mitt kontorsrum här hemma

Idag bestämde jag mig för att räkna hur länge jag varit i USA, hur många dagar som mina fötter stått på Amerikansk mark. Jag räknar även de gånger jag varit här och för att träffa Paul och sedan åkt hem. 516 dagar - Över 1,5 år - ibland känns det som om kortare tid, ibland som en evighet.

Första tiden i ett annat land är som en smekmånad. Man upptäcker allt på nytt, förundras, fascineras förälskas och ser vissa sidor som man kan välja att man vill leva med. Lär sig saker på nytt och allt känns lätt.

Mina första besök i USA var just besök och jag visste att jag skulle åka hem. Jag hade nog inte förstått innebörden av att veta att man åker hem. Något av det absolut värsta med att vara ifrån Sverige i början var att jag inte kunde ha min hund Doris med mig. Vi var i processen med Green Card och jag kunde inte lämna USA. Jag har fantastiskt fina vänner som hjälpte mig att ta hand om henne. Min senaste resa till USA var i juli 2010. Då var det bakvänt, mitt green card var klart och jag bokade resan från USA till Sverige för att sedan åka "hem" till USA.

Doris håller på att vänja sig vid sin flyg bur

Nästa fas var när jag började känna mig mer säker
på hur det var att leva i ett annat land. Jag började förstå hur man beställer på restaurang.Skaffade mig egna bankkonton och visste vad jag skulle handla till frukost och hur man checkar ut i kassan. Alla de där små sakerna som är annorlunda, men som jag nu förstod.

Att ha kakan och äta den
Jag har ett hem i Sverige och jag har väldigt svårt att släppa det. I början var jag så mentalt inne på att jag snart skulle åka hem, det är ju så det alltid varit. Jag kunde nog inte riktigt ta in att jag inte har en resa bokad till Sverige. I den bästa av alla världar kunde vi bo i både USA och Sverige. Det var nog hur det såg ut i mitt huvud, en slags plan att vi bor här i USA nu, men sen... sen åker vi hem. Efter att tiden går så inser jag att vi inte kommer att åka till Sverige och bo där inom en nära framtid. Jag tror fortfarande att det kanske kommer hända framöver, men ekonomiskt är det inte möjligt nu. Och jag tror också att i och med att jag vet att jag inte kommer åka "hem" så kommer en massa nya känslor.

Helt plötsligt börjar jag känna hur mycket jag inte kan. Jag flyttade från Svergige när jag var över 40 år. Jag har i princip alla mina saker kvar i Sverige. Ekonomiskt har det inte gått att ta med. Så allt är nytt här, inget är "mitt". Det känns också lite som en ful känsla, att man är så materealistisk att man saknar saker. Men jag erkänner, jag gör det. Jag saknar mina kastruller, mina böcker, möjligheten att välja mellan kläder. Kunde bara få med en bråkdel hit. Så ful känsla eller inte. Den finns där.

Min engelska var klart duglig, men i vardagen blir det helt andra saker än att beställa från en meny på restaurang. Vad heter bildelarna? Vad heter hålslag, häftapparat, mässlingen, kikhosta, dubbelsidig tejp... Bank systemet är byggt på credit scores och jag har som ny i landet inga, vilket innebär att jag som är van vid att glänsa genom kreditupplysningen har inget här. Jämförelserna mellan Svergige och USA blir mer att Sverige är bättre i allt, samtidigt som jag får dåligt samvete eftersom det här landet faktiskt välkomnat mig. Jag blir en sådan som hör mig själv säga: -Men i Sverige där har vi....! En sådan som jag tänker "men åk hem då" till.

Midsommarfirande 2010 i Sverige hemma i mitt hus. Jag, Tove, Linda och Sofia

Kubb i min trädgård i Sverige

En annan sak som jag upplever som otroligt påtaglig är ensamheten. Hemma träffade jag dagligen vänner. Vi bor i en förort till Columbus och husen ligger en bit från varann så det är inte så att man springer på några grannar. Jag är hemma och jobbar inte, i alla fall inte ute. Jag har hand om våra djur och renoverar vårt hus som är i stort behov av renovering överallt. Så naturligt möter jag inga människor. Det är också något som jag har blandade känslor över. Jag menar det är ju bara till att söka jobb om jag vill ha ett. Jag saknar mina vänner otroligt mycket, de där spontana kaffestunderna. Samtidigt vet jag att när kvällen faller på och de går hem till sina familjer så var saknaden efter P outhärdlig.

Mitt hus och täppa i Sverige

Jag tror att mycket av frustrationen ligger i att jag inte kan/vill släppa Sverige. För att börja något nytt måste man avsluta något annat. Inte så att man måste bestämma sig för att aldrig flytta hem igen, utan mer att man mentalt måste acceptera att leva i nuet. Tyvärr inget man kan tvinga sig till. Hjärnan och känslor spelar inte alltid på samma bana.

Baksidan av husets trädgård i USA

 

Vårat hus  USA framsidan