Ibland när jag inte får ordning på det omkring mig kan jag göra helt onödiga saker, jag stannar till för en stund och blir handfallen. Den här veckan blev det för mycket och jag har ägnat tid åt att bygga en farm på facebook. Kan man inte styra och få ordning på allt i verkliga livet så kan man bygga en farm på nätet och plantera i fina rader och bygga stall.
När jag blir överstressad stoppar det.Jag är som en dator -kontakten bryts från hårddisken, jag får inte kroppens skrivare att funka. Cd facket åker in och ut, och skärmen är svart. Dessutom har nån snott kablarna!!! Jag vet att jag har informationen i hårddisken. Men jag kommer inte åt den!
Att säga att jag inte har tid att läsa bloggarna jag gillar är inte rätt. Det är mer det att jag inte lyckas ta mig för, jag är uppbunden i stress. Så sorry att jag inte varit så bra på att lämna kommentarer sista tiden.
Det irriterar mig, för jag kan inte kontrollera det. Jag kan låta min hjärna vara saklig och ha en plan. Jag vet hur jag ska få ihop det mesta. Men jag kan inte styra att stressen kommer.
Ikväll rebootade jag lite av mig själv i alla fall. Hittade pyssel infon på min hårddisk- och det blev ett nytt armband. Så här ser det ut
Hoppas alla haft en bäst fredag
7 kommentarer:
Man måste hitta knep att minska stressen! Jag vill sitta vid havet.
Inte göra något utom att titta på vågorna och höra dem.
Armbands pyssel låter bra.
Kram från Eva Henriksson
Det är bra att göra någonting kreativt när man är uppstressad till max och då man inte fungerar som man brukar göra.
Hoppas sinnesfriden infinner sig snart. Det är oftast så att man själv är den som lägger ribban alltför högt och sedan blir det panik...ingen annan tycker att så mycket behöver göras som man själv tycker:)
Ha det gott!
kramar!
Vad som helst bara man slipper göra det man måste (eller tror att man måste)! Fråga vilken författare eller konstnär som helst - vilken vånda det är innan man kommer igång. Mitt hus var aldrig så välstädat som innan jag började jobba för en utställning.
Jag tror det är bra, man hinner omedvetet förbereda sig för vad som komma skall, medan man pysslar med annat.
Sköt om dig!
Margaretha
Vad uppriktig du är, som berättar om din stresskänsla. Det är ju enklare att inte ens erkänna att det blir för mycket ibland. Strongt!
Stress kan vara allt möjligt. Jag vet t ex att jag sover för lite nuförtiden och det stressar upp mig ytterliggare.
Jag vet att det inte är bra att inte sova ordentligt.
Din armband var jättefint. Gillar Magdalena! Du är duktig.
Jag hoppas du kan de-stress. När man vet vad det är som gör att man går upp i varv kan man lättare göra något åt det. Och känn dig inte stressad över att du ska hinna läsa bloggar, relax. Det ska vara roligt både att läsa och skriva själv.
Stor kram!
Bra o innerligt skrivet, o tänkvärt. Lite jobbigt när livet känns som du beskriver det. Hoppas att du hittar kraft snart igen och allt saker o ting lugnar sig för dig.
Jag gillar armbandet, stendiggar! Vad duktig du är!
Kram
Eva - Ja, knep är bra. Hemma brukar jag pyssla i trädgården och klippa äppelträd. Här är det inte mycket till trädgård att pyssla i än. Men att känna jord mellan fingrarna brukar vara bra för mig.
Pettas - Ja, det är så otroligt sant, man är sin egen värsta fiende när det gäller stressen. Jag sätter krav på mig själv som är omöjliga. Försöker låta bli, men det är svårt. Man radar upp allt, och till slut vet man inte var man ska börja.
em - du har så rätt. Städa är dötrist och kommer oftast längst ner på listan. Men när man är stressad över andra måsten så kommer helt plötsligt städning högt upp på listan. En och annan utställning hade säkert varit bra för ordningen i huset här ;)
Lotta - Ja, jag brukar skämmas över att bli stressad. Men jag tror vi alla har våra stunder då det blir svårt, mer eller mindre. Och för mig kommer sådana dagar och jag försöker acceptera att det bara är så. Sedan kommer det bra dagar. Livet... Gulliga du som gillade armbandet. Jag blir glad. Idag har jag prov-använt det för att se om det funkar. Och det gör det :)Bloggar är kul, det är sant det ska vara roligt. Men det är ofta så inspirerande att läsa och få kommentarer att man inte vill vara utan.
Loppan flyttar västerut - Gulliga dig att säga så. Ja, det är tufft när det känns så. Vi har nog alla upplevt det mer eller mindre, även om det är svårt att prata om ibland. Blir också jätteglad att du tyckte om sakerna jag gör. Det är fin uppmuntran
Skicka en kommentar