tisdag 2 augusti 2011

Söndagsmiddag hos våra nya vänner

I söndagskväll var vi hembjudna till Jill och Keith, ni vet de som vi var ute på blind date med :)
Det är så roligt att ha lärt känna några här i USA och jag är så glad att jag tog mod till mig och frågade våran "posttjej" om hon ville fika nån dag. Och ibland blir det bara så himla bra. Det blev det den här kvällen.

Så på söndagen for vi över. Dom har ett nytt fint hus som ligger ca 20 minuter bort från oss. Inga nerrivna väggar och hål i taket. Och ett fin-fint kök. Önskar att det en dag blir ordning här också. Som det är nu så vågar jag knappt ta in folk.

Innan var jag lite orolig eftersom jag inte vet hur man gör när man går på middag på amerikanska. Jag hade frågat Pauls syster på lördagen vad man tar med sig, om man tar med sig något? Hemma brukar jag alltid ta med en blomma, en flaska vin, fina servetter eller annat. Men Paul syster sa att man tar med något att äta efter maten. Jag tycker det känns lite underligt eftersom man bara tar med mat när det är knytkalas hemma. Men, men... Vi tog med lite muffinsar, hade ju ingen aning om vad de gillar.

Jill hade sagt att hon gillar och laga och det märktes. Och det var så himla roligt för hon hade gjort något som påminde om kåldolmar. Kåldolmar är något jag minns från när jag var barn och som mamma brukade göra.
Så här fin och mysigt hade de dukat när vi kom
 Och eftersom jag älskar att ta bilder och minnas så var de tvungna att ställa upp och bli förevigade.
 Paul och Keith
 Jill, jag och Paul
Jag har aldrig gillat öl, men jag har alltid gillat tanken och hur gått det låter med en stor stark. Nu har jag hittat något som faktiskt var otroligt gott och som jag måste köpa "Bud Light Lime" - prova den om du inte gillar öl!
 Kolla den här kakan som Jill gjort till efterrätt. Den var lika god som den ser ut!

Efter maten spelade vi Yatzy, men kom hela tiden in på andra samtalsämnen och glömde spelet. Roligt att man kan ha så mycket att prata om och tiden gick väldigt fort.
Jo, vi spelade klart spelet - och jag vann inte.

4 kommentarer:

em sa...

Jätte, jätte, jätteroligt att höra!
Du behöver nog inte vara så skraj för att göra bort dig när du går bort - det är fördelen med att vara utlänning - värdfamiljen förväntar sig inte att du ska veta.
Jag har ibland haft med mig blommor när jag besökt någon första gången, och talat om att vi gör så i Sverige. Reaktionen har alltid varit positiv, en del har sagt att de ska de komma ihåg nästa gång de går bort - särskilt när de ska besöka svenskättlingar.
Margaretha
som blev SÅ glad av
att läsa det här

Petra Mitt i Livet sa...

Kuul! Jag glädjer mig med dig!! Jag undrar mycket hur det kommer att bli för oss med umgänge osv i New York. Ditt inlägg kändes verkligen uppmuntrande!

Charlie sa ... sa...

Härligt Magdalena! Det betyder en hel del för trivseln med vänner och kunna träffas. Bra initiativ av dig! Är säker på att det känns ömsesidigt bra, att dem är glada för att lära känna er.

Mumsig middag och efterrätten ser ju jättesmarrig ut.

Kramisar!!

Magdalena and Co in US sa...

em - Sant! Ibland är det bra att vara utlänning och kunna hänvisa till det. Jag brukar faktiskt utnyttja det :)Tror jag ska göra osm du och ta blomma nästa gång

Petra Mitt i Livet - Vad glad jag blir att du känner du blev uppmuntrad. Kommer du att jobba i NY? Kanske du kommer få massor med vänner genom ditt eller din mans jobb. Ja, det var roligt att det blev ett litet genombrott på umgängesfronten

Lotta - Ja, jag hoppas det kändes bra för dom också. Amerikaner är ju väldigt bra på superlativ, sen får man se. Det var gott, och framför allt mysigt