Jäkla Hoppsan!
Han lyckades få tag på Pauls medicin - steroider mot svårartad bronkit Predno... någonting.
Han hade tuggat sönder hela burken, visserligen hade han bara en tablett kvar men kändes inte som om det skulle vara helt nyttigt för en voffe. Så först försökte jag få honom att kräkas genom att placera salt längst bak i munnen. Trodde han skulle hata mig för alltid, dessutom gick mindre bra.
Efter en hel del efterforskningar på nätet kom vi fram till att den dos han fått i sig inte var livshotande och detta också är en substans som används i behandling av hundar.
Var fortfarande oviss om han fått den i sig eller inte och jag vågade inte lämna honom. Men efter nån timma var det helt klart att han ätit upp den. En bieffekt är att den dränerar. Jag var uppe hela natten med honom. Har aldrig sett en hund kissa så mycket. Runt 4-tiden började det ge sig och vid 10-tiden släpade jag mig upp för ett par timmars sömn.
Senare på kvällen när vi var och handlade mat, då tuggade Hoppsan sönder hemtelefonen. Visserligen har vi två, men ändå.
JÄKLA HOPPSAN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar