Lite dejt med Karin å voffar

Tog en kvällstur tillsammans med Karin i skogen en bit här i från. Vädret är underbart och någon har varit vänlig nog att placera en sjö på bra avstånd.

Bara en bra dag

Vissa dagar är så där fantastiskt trivsamma. Just idag har det varit en sådan dag. Jag har sovit utan mardrömmar, solen sken när jag vaknade.
Frukost och kaffe på altan. Ibland känner jag att jag inte mäktar med huset, men sådana här dagar känns det som om det är helt ok att leva på existensminimum för att få ha sin egna lilla plats i tillvaron. Fåglar kvittrar, äppelträdet blommar, ankorna springer runt och flaxar och Doris sträcker ut sig på gräsmattan - det e gött!



Fixade med dammen och pelargonerna i trädgården under dagen, varvade med solstolen.
Kom på att jag hade kyckling kvar från i fredags, Sofia hade med sig det när vi hade picknick. (En picknick som slutade framför akvariet i vardagsrummet för det var så jäkla kallt ute)
Hur som helst så fanns både aioli och grillad kyckling kvar. Lyckades pyssla ihop en supergod macka (Morotsbröd, bredde på tunt lager aioli, grillad kyckling, tomat, gurka, isbergssallad, ruccola, vårlök och mer aioli)


På eftermiddagen/kvällen när vi gick skogen, då kom den riktiga myskänslan. En slags varm pirrande känsla magen av välbefinnande när jag kände doften av liljekonvaljer och insåg att jag stod i ett han av små vita klockor. Sverige är trevligt så här års. Och mobilen med kameran kunde givetvis dokumentera. Fast känslan är ju lite svårare att fånga på bild. En skogsstjärna fick också vara med, heter blomman så? Skriv gärna och berätta.

nä,nu orkar jag inte skriva mer. Håller helt klart på att somna

Stort larm, stort larm... Övning för brandisar

Min kompis J jobbar inom brandförsvaret och utbildar brandmän. Både han och jag gillar krishantering och kan grotta in i resonemang om vem som äger risken och hur det förändras beroende på olika situationer. En kväll ringde han och sa att imorgon är det stor övning ute på Rosersberg, du får följa med om du vill.
Klockan 06 nästa morgon ringde klockan och klockan 06.45 var det dags för avfärd.

Det blev en heldag. Egentligen tänkte jag bara stanna förmiddag, men det var ju så himla trevligt och intressant.

Scenariot som han var ansvarig för var en olycka där en man fallit ner i ett ventilationsrör, ca 4-5 meter ner. Brandkåren larmas av en vikarierande arbetsledare på plats och får bara veta att någon ramlat ner i ett rör.
Till hjälp har man pensionärer som agerar skadade s.k. markörer. De är sminkade och har varit med på flera övningar och är vid det här laget rutinerade "skadade".
Nu är det ju inte så att man slänger ner folk i rör, utan på den eminenta övningsanläggningen finns givetvis en ingång nerifrån.

Hålet är inte stort, men Y kravlar sig in och väl på plats stängs luckan igen.

När brandkåren kommer till plats visar det sig att mannen som ramlat har gjort illa sitt ben ordentligt. Det blir till att fira ner ett styck brandman i röret, samt att nere i röret göra första akuta sjukvårdsinsatser som behövs. Röret är smalt och brandmännen inte små.
Tittade på flera olika patruller som löste det lite olika, dock var samtliga otroligt proffsiga.

Andra "olyckor" under övningen var:

Mc olycka - väl på plats visar det sig att en person ligger skadad bredvid vägen och även en personbil är inblandad. Under arbetet förändras omständigheterna och nya moment som tillkommer.




Sedan var det ju givetvis branden i hyreshuset och rökdykning. Det brinner i en av lägenheterna på ett våningsplan.

Hela förmiddagen tillbringade jag med att säga :- Jag finns inte, jag finns inte...
Det är en annan rolig sak i övningar, man kan lixom bestämma vad som finns och vad som inte finns. Till exempel fanns det bara en väg in i ventilationsröret. Vägen som markören gick in fanns inte.

Att bara vara åskådare ledsnade jag efter ett tag på. Erbjöd mig att delta om de behövde någon mer. Så i en av övningarna fick jag vara en förbipasserande undersköterska som erbjöd mig att hjälpa till.
I en annan övning den vikarierande arbetsledaren som var aningens stressad och hade ringt in larmet efter att ha hört någon skrika från ett rör.

Det blev helt enkelt en toppendag - tack JOF för jag fick följa med






Och...
Återigen kan jag bara konstatera att brandmän är hjältar!

Grattis Norge & Fortfarande sjuk

Sjuttonde maj och Norges nationaldag, ett grattis till vårt grannland denna dag!

Flaggar lite extra för dom här i bloggen.


Annars har det varit en ganska seg vecka. Jag är fortfarande sjuk, stackars, stackars mig. Lite självömkan tycker jag faktiskt kan vara på sin plats.
Det började med ont i halsen, gick över till snor och snuva, kli i ögon och näsa. Sedan kom hostan och ont i bröstet. Just det, huvudvärk och feber oxå. Där är jag nu. Och, jaaAAA, Jeanette, man ska ta det lugnt. Men du vet hur det är med ett hus, hund och djur som inte alls har den goda smaken att ha förståelse för att man är sjuk *grymf*.

Akvariet har jag i allafall orkat med att göra ett vattenbyte och möblera om. Läste ju att mina nya fina fiskar var ciklider som gillade lite vattencirkulation. Behöver friskt vatten med god ytvattencirkulation, som det stod. Det var bara att ordna med syresten och övrig för de ska trivas.
Tyckte när jag såg dom första gången att de var stökiga i färgen. Ville ha enfärgade eller sådana med raka fina linjer och ingen oordning i färgerna. Nu älskar jag dessa sköldpaddsmönstrade fiskar.


-Labeotropheus trewavasae -
Honan är brunspräcklig, hanen blåskimrande med fenor i orange, del av akvariet där de bor

Veckans lycka blev när Karina och Anders kom förbi. Min bil har låtit aningens osunt från motorn. Såg framför mig en stor kostnad med reparationer, som jag inte har råd med, vilket skulle innebära att bilen skulle få stå och jag inte komma någonstans. Men så kom mina kära vänner förbi, och Anders hjälpte mig med lilla bilen. Nu mår hon bra igen, och jag är såååå lycklig. Tack tack tack!



Veckans irritation är ComHem! Så fruktansvärt värdelösa. Återigen har jag försökt komma i kontakt med dom. Det börjar med att man ska knappa in om man är kund eller inte, därefter personnummer eller kundnummer. Sen kommer alla förbannade alternativ att välja mellan där det aldrig finns det man vill.
Och därefter väntan, väntan och åter väntan, medans en klämmig röst ger information.
Efter 20 minuter har man hört det ett antal gånger och önskar bara att det fanns en knapp för att få rösten att försvinna.
Sen kommer man fram, och då
- man hör att det pratar folk, men den som tryckt fram mitt samtal har inte förstått det. Förtvivlat skriker man Hallå, Hallå, HALLÅÅÅ, men nä, de kopplar ner. Bara att börja om...
- man förklarar att man vill ha ett billigare alternativ, den som svarar har inte behörighet att göra denna ändring och ska koppla. Man får en upptagetton i örat, som avlöses av att man blir bortkopplad. Bara att börja om...
- man förklarar att man vill förändra en tjänst. Den man pratar med har ingen aning om vilken tjänst man pratar om. Man får förklara vilka tjänster de har. Man får sitta på vänt och återigen frågar de efter personnummer. Efter att man lagt på ringer de upp och säger att de visst sagt fel.
ComHem äger nätet in i min fastighet, jag har svårt att hitta likvärdiga alternativ. Jag är så jävla trött på dom. Ska försöka säga upp allt och byta om jag så ska vara utan telefon... Jag är sur.
Förresten, är det inte lite märkligt att man bara kan ändra till dyrare alternativ enkelt på deras hemsida. Det är när man vill ha ett billigare alternativ allt detta händer...

Min Aloe Vera är slut, och jag är sjuk BläääääÄÄ

Jag var nog lite trött hela förra veckan. På fredagens picknick kände jag mig inte helt 100. Och på lördagskvällen kom det... Så jävla ont i halsen, ni vet sådär som om någon hade dragit med ett sandpapper i halsen och den bara gör ont. Det gör ont att svälja, det gör ont att andas.

Söndagen tryckte jag i mig alvedon och vägrade vara sjuk. Grävde hallonland, i komposten och rensade och planterade. Anna och Karin kom oxå förbi och njöt av solen här på tomten.

Min Aloe Vera dryck har varit slut ett tag nu. Har inte haft råd att köpa ny. Annars dricker både jag och Doris av den.

Nu blev jag sjuk, och Doris kliar sig mer än någonsin, en slump eller bristen på aloe? Jag vet ju vad jag tror och på söndagskvällen släpade jag mig febrig bort till snälla grannen som oxå säljer samma sorts Aloe. Drack lite extra på kvällen och kände hur det lixom var välgörande för halsen. Nu är det onda i halsen nästan borta, men snuva, huvudvärk, ont i brösten och hosta - isch å fy vad jag tycker synd om mig själv.

Och nu ska jag beställa Aloe så jag har, både dricka och gel och krämer, så det så.

Picknick i Hagaparken

Fredagskväll, Stockholm, sol och värme. Vi var ett gäng som for till Hagaparken för att picknicka och spela brännboll.
Jag och Doris kom med våran filt och en baguette.

Måste erkänna att när det blev dax för brännboll så var jag tvungen att gå och lägga i mer parkeringspengar.


Och hundarna var med så klart


En himla trevlig kväll lite lagom lugn

Några fler bilder finns uppladdade - klicka på bilden för att komma dit

Gärdet

En härlig söndag åkte vi till Gärdet. Jag och Doris blev upplockade av Linda. Tackar, tackar!

Mötte Micke och Carina med hundar.

Och helt i min smak så innebär ju hundtur fika.

Dagen till ära var det ganska lugnt på Gärdet å vi hade inga problem att hitta ett schysst ställe att sitta på.

Hundarna njöt, sprang, grävde, fick ben...

Och så tittade solen fram...

Å allt var så där mysigt med rosa fluffkanter, som de bara jkan vara :)

Bara en liten sväng på stan... Mmm eller hur?

Kan en liten utgång på en torsdag. Framåt eftermiddagen började jag känna att jag inte ville sitta ensam hemma. Pratade lite med Ås och vi bestämde att en kort tur in till stan kunde vara något

Jag tillhör ju den kategorin som kan gå ut utan att dricka, så av praktiska och ekonomiska skäl tog jag bilen till stan. Väl där visade det sig att Di och Ma oxå hängde på.

Startade kvällen på Karlsson & Co, framåt 02-tiden tyckte Ås att det var dax att åka hem.
Di å Ma började prata om Sture och jag hade lyxat till det med ett par Red Bull å var hyfsat pigg, dessutom var det ett bra tag sedan jag kollade Sture. Hämtade lilla Bettan å tog med henne ner mot Stureplan. Hamnade på Solidaritet istället, men där var grymt packat med folk å vi ledsnade. Vidare till StureCompagniet, riktigt trivsamt så vi stängde där. Av någon outgrundlig anledning kände vi inte att det var dax att fara hem utan hamnade på Hell's Kitchen.
Framåt 05-tiden kom man hem dårå. Helt galet, men gu så kul ! Man behöver lite party ibland!