fredag 7 oktober 2011

Hur man packar en resväska från Sverige till USA

Som jag skrev så kommer det bli fullkomligt oordning på inläggen nu.

När jag reste till Sverige så hade jag en STOR resväska, men mindre väskor i eftersom jag inte planerade att ha speciellt mycket med mig till Sverige.
Och på vägen tillbaka till USA så så märkte de givetvis mina väskor med röda lappar. Så himla "heavy" var dom väl inte...
Det bästa var att förutom 2 resväskor så hade jag en kabinväska, ni vet min snygga Samsonite i Snakeskin. Den lilla fick stanna hemma. Dessutom hade jag som en stor sportbag på hjul, snygg, men inte riktigt handväskemodell som man får ha som tillägg till kabinväskan.
Så jag checkade in, betalade extra bagage och han kollade kabinväskan. Så fick han se den andra och sa, -Men jag trodde det där var din kabinväska?
-Ja!!! Det här är min handväska!  Han såg aningens skeptisk ut, så jag frågade honom om han inte var gift och inte hade en aning om hur kvinnors handväskor FAKTISKT ser ut!!?? Kom igenom den kontrollen och vid nästa bording och kontroller såg jag till att bära väskan på axeln längst bort från kontrollanten och gå som om den innehöll bomull. Klarade mig hela vägen utan att behöva pröjsa en massa extra för den. Tack för det!

Så vad var då den viktigaste delen av packningen?
Den här såklart!

9 kommentarer:

Äventyret framtiden sa...

Haha,...gottegris!

kram!

em sa...

Jag har också lärt mig att bära TUNGA kabinväskor, så att det ser ut som de är snudd på tomma! Fast det är nog svårare i dag än då för länge se'n när jag började praktisera det.
Margaretha

Camilla sa...

Tur att den väskan inte kom bort:)
Det hade ju varit rena katastrofen.
Kram

Annika sa...

Det hade varit skräcken om den väskan försvunnit ngnstans över havet...
Mmmm...goding!!!
Kram!!

Charlie sa ... sa...

Haha...gud vad du är underbar. En hel väska med gottisar!

Bra att du stod på dig och kom igenom med dina olika verror. Helt galet med alla dessa tuffa väskregler. Inte ens jag som har arbetat 20 år på SAS hänger med längre!

Kramisar -- glad att du bloggar igen!!!!!!

Anonym sa...

Oj oj oj!
Från eva på skördev.

Bejla sa...

Lätt som en fjäder-tekniken är alltid bra att köra med, om man kan. ;-) Man lär sig ju knepen med åren utomlands. Liksom man lär sig vad man inte kan hitta i det nya landet. Du verkar ha styr på det där med att skriva ner på "till-nästa-Sverigeresa-önskeshoppinglistan", hihi! :-)

Magdalena and Co in US sa...

Pettas - Jag VEEET!!! Inte riktigt i linje med att jag skulle bli nyttig i mitt ätande, men vad sjutton...

Em - Ja, det är en konst man behöver lära sig. Missade det i början och stötte på patrull. Men man får vara beredd på att bli stoppad när som och få betala extra.

Bejla - Jag har en liten anteckningsbok - min hjärna - där skriver jag ner så fort jag kommer på om jag saknar något här, som jag ska ta med mig. Vad jag ska ta med mig till Sverige och vad jag måste komma ihåg att förbereda - typ skicka bank och körkortspapper, så det hinner fram i tid till Sverige tills jag kommer. Det är bra med en hjärna i en liten bok, när originalet inte alltid funkar :)

Eva - Du anar inte vilken guldgruva du har på Konsum ;)


Camilla - KATASTROF är ordet!!! Jag har vältrat mig i svenskt godis. Det är ju så gott så man bara döööör.

Annika - Ja, det var min stora fasa! Faktum var att jag i min kabinväska hade packat en massa godis också, för jag var så orolig att det skulle sullas bort. Och eftersom jag egentligen skulle bli nyttig så resonerar jag att det bästa är att äta så mycket som möjligt... Så kan jag bli nyttig sen

Magdalena and Co in US sa...

Lotta - Ja, det kändes lite fånigt när det första jag kom på att säga var -Har inte du en fru???? Med en stor väska??? Men det funkade ju. Om inte ens du är expert så känns det bättre att jag inte har toppkoll.
Yepp, man får prioritera det viktigaste. Och här i Columbus har vi inte Ikea eller svennebutiker nära. Visst var det en "bra" packning :)Önskar du bott närmare, då hade vi kunnat haft godisparty :)