Därför har jag en ömmande kropp nu

Jaha då är jag inne på min tredje dag med en ömmande kropp. Som vanligt så har jag svårt att sitta stilla och det är så mycket som behöver göras. Igår blev nästan inget alls gjort, det gick bara inte. Jag måste försöka komma ihåg att ta pauser och jobba lite lugnt och fint.
Men, men det här är en del av vad jag sysslat med ett par dagar för att få en ömmande kropp.

Besök på byggmarknaden och köpte mer virke.

Så här ser det då ut på en amerikansk byggmarknad. Det här är Menards.

Och så här uppstilad är jag när jag köper virke och jobbar och snickrar.

Rensat hängrännor från löv. Det är många stora fina träd här på tomten och det syns i rännorna. Såg att det regnade över kanten häromdagen så jag klättrade ut genom fönstret på övervåningen och rensade. Mitt favoritträd är nog tulpanträdet som har fantastiska blommor.

Klättrade ut genom fönstret där uppe. Tur att man är liten.

Köpte också trasiga säckar på Menards för $1 stycket med lavasten. De har har jag börjat att lägga runt buskar. Hitintills har rhododendron och holly bush fått dom.

Inte så mycket än, men lite blommor är planterade

Hade kuponger på hallon så jag kunde hämta 4 förpackningar gratis. Gjorde lite sylt på dom. Blev inte så mycket, men hemmagjord sylt är mumma och jag vet vad som är i den.

Gjort klart en del av hemmasnickrade odlingslådorna. Skyfflat i jord och gurka och sallad är än så länge planterad.

Gjorde en till liten låda där kanske tomaterna får bo. 

Doris och Hoppsan har fått varsin tur i vår skog. Doris letade nog mest efter äckliga saker att äta när vi var ute.
Hoppsan däremot tyckte det var lite läbbigt och höll sig nära. Ett superstort träd har blåst omkull och där roten vält är det fullt med vatten. Läskigt tyckte Hoppsan och stod på darrande ben och sniffade. Bra tyckte jag som inte vill ha en blöt, lerig hund.

Den här bilden tog jag i januari när trädet just blåsit omkull. Hade inte med mig kameran ut,
men hålet är nu vattenfyllt.

Sen har vi det vanliga, tvätta, städa och städa igen. Och vissa hjälper inte till med städningen, men det är väl deras plats i tillvaron.

Arbetsledaren

Allt är en lek

Vet inte om det här är ett försök att visa intiativ

Och den här hittar man alltid i nån låda någonstans

En till av rosorna jag planterade för nån månad sedan har börjat blomma. Lite tjusig tycker jag.

Och snart är det helg

Mera mullbär

Bild från Internet
Original book source: Prof. Dr. Otto Wilhelm Thomé Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz 1885,

 Nu har jag smakat mogna mullbär. Och de gick att äta. Tack för alla svar som jag fick om vad det var för mystiska bär. Och Umepojk i Ohio, du hade rätt, de var inte sura när de var mogna. Och em, tack för recepten, blir perfekt nu.

Hur smakar då mullbär? Faktiskt tycker jag att de liknar björnbär både i utseende och smak. Ingen kraftig smak utan mild behaglig. Jag har förstått att de jag har är svart mullbär, finns även vita som används mycket i kinesisk medicin. Och svart mullbär finns också olika arter av, vilken som växer här har jag ingen aning om.

Googlar man på mullbär ser man att de innehåller en massa nyttigheter som Vitamin C, Vitamin K, järn och kalcium. Har också hittat att de ska innehålla näringsämnen som  flavonoider, protein, isoquercitrin, samt resveratrol. Nu har jag inte dubbelkollat allt det, så leta själv om du är intresserad av vad de innehåller.

Jacob - the turtle

Sköldpaddan är på rymmen igen. Det här är tredje gången han rymmer. Eftersom jag tycker synd om honom att vara i en liten bur har han fått en inhägnad med en egen pool. Han är ingen vattensköldpadda, men lite vatten tycker jag alla borde må bra av. Dessutom har jag snickrat ett hus och burit dit löv och stockar. Jag har till och med varit på orangniska/ekologiska delen och köpt grönsaker till honom. Paul höll på att svimma när han såg det. Så man tycker ju att han kunde låta bli att smita.

Men nu har han varit på rymmen i 2 dagar. Det längsta än så länge. Jag får väl erkänna att jag inte letat igenom alla ställen. Har varit ute och tittat i höga gräset där han varit innan och petat lite i lövhögarna. Har satt mitt hopp till att voffarna ska markera om de hittar honom.

Min tröst är att jag läste att sködpaddor har ett revir ca så stort som en fotbollsplan. Det borde betyda att jag kommer att hitta honom, om han bara gått och rätt håll och inte vandrat mot vägen eller grannen. Staketet, det provisoriska vi har uppe har hål stora nog att en sköldpadda kan passera mot skogen, men voffarna kommer inte in dit. Får se om jag tar ut dom i skogen och de markerar.

Jakob har haft en drift att vilja gå åt skogshållet när han varit i sin lilla inhägnad. Och när jag hittade honom senast (okej, det var Hoppsan som hittade honom) så insåg att Jacob kanske inte är en Jacob, utan en Jackie.
Han hade traskat mot skogen och i skogsbrynet grävde han flitigt med sina bakfötter. Det kan förvisso vara så att han ville gräva ner sig, men med tanke på att det är högt gräs och löv 5 cm ifrån tror jag inte det. Det han gjorde var sådant jag sett på naturfilmer när sköldpaddorna går upp på land för att lägga ägg. Han hade grävt en lite grop. Idogt stoppade han ner fötterna i djupa hålet. De har så söta fötter, ser ut lite som paddlar och med dom skopade han upp lite gjord i taget. Kan det vara så att han skulle lägga ägg? Vad tror ni? Här kommer lite bilder jag tog. Det blev mörkt mot slutet och sista bilden är suddig som tusan, men ni får se den ändå för att få lite grepp om vad han/hon gjorde.

Förresten, visste ni att en sköldpadda kan lägga ägg i upp till 4 år efter en befruktning. Hittade det när jag sökte info om box turtle. De kan spara dom så länge och lägga efter hand.

Hade jag varit i Sverige hade jag förmodligen varit orolig om han varit på rymmen. Men eftersom han är van att bo ute och de lever fritt här så misstänker jag att han klarar sig alldeles hyfsat. Men jag hoppas han kommer tillbaka. Har ju grönsaker - middag a la carte för en sköldpadda.

Tankar om hemlängtan, logistik, priser och Hur flyger du mellan USA och Sverige?

Jag längtar hem till Sverige, jag VILL åka hem, jag behöver åka hem!

Helst hade jag önskat att jag redan haft möjlighet till det. Men nu vet till sjutton om jag har råd. Andra saker som sätter käppar i hjulet är Pauls jobb. Ja, nu lär jag få åka hem till Sverige utan honom den här gången eftersom han inte får ledigt.

Det innebär förvisso att vi inte behöver någon djurvakt. Men jag lider så otroligt över att lämna Doris. Förlåt, jag vet att det inte är snällt mot de andra djuren att ha en favorit. Men tack och lov läser ingen av dom bloggar, så jag klarar mig. 

Katterna är jag inte orolig för alls, de tycker de äger både oss och huset och har inga problem att vara ensamma hemma. 

Sköldpaddan Jacob rymmer var och varannan dag och nu är han på rymmen igen. Mitt fel eftersom jag har svårt med djur i bur och gjort en hage till honom där jag inte blivit klar med förankringen av staketet. Men, jag kan inte ha honom i en liten bur, han skulle bli ledsen då. Så han får rymma och jag hoppas han kommer tillbaka. 

Sen har vi Hoppsan, den stora bebisen som jag faktiskt börjar oroa mig lite mer för. Sedan han blev rescued av oss, hade han en del ensam tid när jag var tvungen att fara hem, därefter fick han vara hos en kompis till Paul när han flög över till Sverige. Men den lilla förvuxna bäbisen har inte varit mycket ensam sen. Tror att han månne skulle bli deppig.

Och så har vi då Doris, som jag levt ihop med länge nu, som jag var tvungen att vara ifrån en lång tid. I och med det sagt, vill jag också skicka kärlek till er som hjälpte mig. Ni vet vilka ni är och vänner som ni är underbara.

Ja för att försöka komma tillbaka till vad jag tänkte skriva om, så VILL jag åka hem. Jag behöver det av olika anledningar.
Nu kollade jag biljetter, budgeten är redan ansträngd och det verkade som om jag skulle betala hela besättningens lön själv. Jo, jag vet de billigaste biljetterna går först, att flyga på sommaren är dyrare.
Men det flesta av mina resor har varit från Sverige - USA - hem till Sverige igen. Den senaste resan var bakvänd från USA - Sverige - Och hem till USA igen. Nu var den resan lite annorlunda på många sätt, men generellt känns det dyrare att flyga från US och tillbaks än från SE och tillbaks. Någon som känner igen det? Eller bara något jag fått för mig?
Jag är tvingad att byta flyg 1 gång i båda riktningarna eftersom vår flygplats inte flyger internationellt. Men det är ok. Men jag tycker INTE om flera stopp så - återigen en prisfråga- kan man tänka sig att göra 5 byten och fara fram och tillbaka så blir det billigare. Har aldrig förstått varför? Har nån förklaring på det så mottages det också med tacksamhet.

Men så... HUVUDFRÅGAN... FLYGBOLAG???
Från det jag började åka fram å tillbaka över sjön har de ändrat bolag. När jag kollade priser senast var Delta det billigaste - aldrig åkt med dom. Så har du rest med dom, eller andra bolag till USA? Jag är otroligt intresserad av att läsa andras erfarenheter, bra eller dåliga.
Please, dela med dig...

Är det så att jag inte har råd, så får jag helt enkelt vänta. Jag vill inte flyga med obra flygbolag. Bäst tycker jag nog om SAS, men som sagt en prisfråga nu.
Nu dags att jobba igen...
Peace Out

Show and Tell: Minnen från skolavslutningar

Fredag igen och Erica i Pite håller temat denna månad. Idag vill hon att vi ska skriva om minnen från examenstider, studenten, barns skolavslutningar eller andra tankar, minnen och känslor som väcks i försommartid.
Har funderat hela dagen över vad jag minns från skolavslutningar och det trista är att jag inte minns så mycket. Det första jag tänkte på var ett foto som jag tyvärr inte har tillgång till för det är i Sverige, men det är skolavslutning klass 1. Jag står där med min fina klänning och min lärarinna håller om mig. Jag minns att jag  var så stolt och de första åren var lärarinnan en hjältinna någon man beundrade. Det ändrades tyvärr när man blev äldre. De första skolavslutningarna samlades alla och det var högtidligt. "Den blomstertid nu kommer" var sången som man förväntansfullt sjöng, säkert en hel del andra också, men dom minns jag inte.

Sedan är det en rad skolavslutningar som fallit i glömska. Sista skolavslutningen på högstadiet minns jag också. Alla skulle skiljas och det var så sorgligt, själv skulle jag stanna kvar i förorten och börja på det alldeles nybyggda gymnasiet som låg bara ett stenkast hemifrån. Vi var andra klassen att antagas där och det var inte ens fullt. Men många av vännerna skulle in till stan och gå på gymnasium där, det kändes stort, men trist att splittras. Jag minns också att jag haft en hemlig förälskelse i en klasskamrat och även om jag aldrig vågat säga något så var det så trist att "han" skulle någon annanstans.

Tyresö Slott

Jag minns också förväntningarna i maj när man var något äldre, att lovet snart skulle komma. Hur de där varma försommardagarna var fantastiska men att man led av att sitta inne i klassrum. Picknick dagar på Tyresö slott och att man tyckte man var så vuxen.

Men mer än så minns jag inte från skolavslutningar. Jag har ju inga barn så det var länge sedan jag var på avslutning. Har ingen aning om hur det är idag.

På senare år vet jag att jag förmodligen blivit en surkärring. För när det var dags för skolavslutningsdagarna i juni så blir jag alltid irriterad när det inte går att ta sig fram dit man vill i tid för en massa ungar åker runt i 10 km/h på lastbilsflak, blockerar, är i vägen när jag vill fram och dessutom är för överförfriskade så man får passa sig att ligga för nära bakom.

Men här i USA har jag hört att de traditionerna inte förekommer, så det kan ju vara ett plus.
Här i Pickerington har vi hett, hett, hett och fuktigt, fuktigt, fuktigt. Det har legat kring 30 grader och i morse var en ordentlig åskstorm, trodde det skulle lätta upp lite efter den, men icke. På kvällen fick vi återigen en ruskig åskstorm, läbbigt! 

Mycket mer har jag faktiskt inte att skriva om avslutningar, men läs mer hos Nilla, Desiree, Annika, Erica, Inga-Britt, Helena, Olgakatt, Jenny, Karin, Lotta, Musikanta, Anna, Bejla, Maisoui, Malin

Ta hand om en fågelunge är ingen enkel sak

Efter att jag hittade den lilla pippin letade jag information på nätet om hur man gör för att ta hand om fågelunge. Det är en massa olika tips. Från att mata från soluppgång till solnedgång, varannan timma, en gång i halvtimma, var 30-40 minut till 70-90 gånger om dagen. Matning måste vara regelbunden.
För mycket mat så dör den, för lite mat så dör den.
Vad du ska mata den, finns lika många åsikter om som det finns sidor om.
Ska den ha vatten i början eller inte, olika bud.
Du måste också ha rätt värme, för kallt så dör den, för varmt så dör den.
Till det kan du också lägga rätt underlag och lugn miljö. Det är inte lätt att vara en fågelmamma med andra ord. Även med rätt skötsel av mamma pippi i boet är det stor andel som inte överlever. Så att ta hand om en pippi är svår uppgift med ganska säker utgång. Vilket jag visste från början.

Lilla Birdie jag hittade hade nästan inga dunfjädrar och efter att ha tittat på bilder så misstänker jag att den bara var nån dag gammal.

I 1,5 dygn har jag varit vaken och haft kl inställd på var 30 minut. Millimeterstora daggmaskbitar har jag matat med. Längst ner finns en otroligt bra sida med tips på mat och diet för fågelunge. Jag har haft en termometer på ovansidan i höjd med pippis rygg för att hitta rätt temp. Flyttat fram och tillbaka under lampan när det blivit för varmt eller för kallt. Huttrar pippi är det för kallt - försöker den kravla iväg är det för varmt - runt 35 C första dagarna.

Från att ha varit lite loj, så verkade pippi trivas och vara hungrig, åt och bajsade. För att få sova lite så gav Paul pippi mat när han gick upp. Jag var totalt slut. Sen somnade jag och hörde inte klockan ringa. Jag sov 3 timmar och när jag vaknade var pippi död.
Och hur känns det, tråkigt så klart, men helt ärligt så förväntade jag mig det. Jag vet att jag gjorde så gott jag kunde. Men har helt enkelt inte tillräckliga kunskaper. Och ska jag vara helt ärlig så efter att ha varit vaken i 1,5 dygn var det skönt att sova.

Något som överlevde var en del av maskarna som jag grävt upp från komposten. De som var kvar fick fint flytta tillbaka dit. Some you win and some you lose.

När jag kom upp hade Paul lagt sin klockradio på bordet, när han kom hem frågade jag varför? Tydligen hade den fått frispel på morgonen, dånat och ringt, inte slutat när han drog ur kontakten utan batteri back-upen gått in. Jag hade till och med sagt till honom att snälla ta bort den, stäng av den få den att sluta. Har absolut inte ett endaste minne av det. Då är man trött.

Här är en mycket bra sida om hur man tar hand om fågelungar, massa information och bilder

Feeding and caring for baby birds-KLICKA HÄR

Och en direktlänk till Första sidan - www.2ndchance.info

Mina andra inlägg om pippi Bilder och Video

Still alive

Jaha den minsta pippin jag sett lever ännu. Från att varit ganska loj när jag tog in den är det ett himla liv nu. Den "pippar" hela tiden. Det har varit ett evigt matande hela dagen och maken skickades iväg till The Anderssons för att köpa värmelampa som de säljer för bebis kycklingar. Får se om den överlever natten. Men här kommer en liten video på hur den ser ut nu. Jag skulle ändå bli förvånad om den överlever. Fortsättning följer...

Fasen Gizzie - jag behövde inte en fågelunge

Suck och stön!!! Släppte ut hundarna på gården och där låg Gizzie med något. Det är inte ovanligt, hon är en riktig jägare. Dessutom tar hon gärna hem sina byten och parkerar utan för dörren för att visa vilken duktig kisse hon är. Och det var väl vad jag förväntade mig den här gången också. Så när jag börjer mig ner för att ta bort den för att inte hundarna ska äta döda djur inser jag  - icke. En yttepytte liten fågelungen hade hon. Dessutom inte skadad och vid liv. Fasen Gizzie, jag vet naturen har sin gång, men jag är en sucker för djur och har otroligt svårt att inte rädda dom. Fågelungar som är någorlunda stora lämnar jag ute och sätter in i en buske om de är för långt ute. Jag vet att de har större chans i naturen då oftast mamma fågel är där i närheten. Fågelungar man tar om hand överlever sällan, i princip aldrig. Skadade djur utan möjlighet att leva tycker jag att det är bäst att avliva. Djur som lider är det otäckaste jag vet.

Men nu låg den då där. Lilla pippin, det enklaste hade såklart varit att gå in igen och låta Gizzie ha ihjäl den så småningom. Men när jag lyfte upp den och lilla hjärtat pickade i min hand. Då helt plötsligt läggs allt åt sidan som man vet. Så här sitter jag nu, med en fågelunge i ett litet bo av kuddfyllning ovanpå värmeutflödet från datorn för att hålla den varm. Bredvid mig har jag en uppchoppad mask och en pincett. Klockan är ställde på timmer 2 timmar för att mata... Om pippin nu överlever så länge. Vi får se. Men jag tror kuponghandlandet på Walmart och övriga ärenden blir åsidosatt. Förresten nu måste jag mata sköldpadan också...

Åskar det hos dig?

Jag börjar nog bli lite van vid vädret här i Ohio, USA i alla fall.
Ser att det är åskvarningar i Sverige. Klass 1 varning utfärdad och jag var lite nyfiken på vad det innebär. Så här står det på SMHIs hemsida:

Kraftig åska Klass 1 varning

Omfattande och frekvent åska som medför stora störningar i el och telefontrafiken. Kan lokalt även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn

Nu är klass 1 varning den lindrigaste, men hade jag varit hemma hade jag nog oroat mig lite. Här låter det som ett vanligt åskväder av det mildare slaget. Här kan du se lite av vår åska i Pickerington häromdagen.

Tack och lov slipper ni Tornados hemma. Men undrar om ni märkt av någon åska? Skriv och berätta

Läs mer om åskan i Sverige Här

Stackars Doris - småsyskon är inte lätt alla gånger

Härligt fantastiskt det är med blogg. Tackar för svaren om det mystiska bärträdet och kan tala om att det var ett Mullbär.

Mullbär

 Nu om någon har några recept på vad man kan göra med det så tas det tacksamt emot. Googlade lite på det och hittade ett syltrecept. Efter att jag fick veta att det inte var giftigt gick jag och tog mig en tugga av ett bär. Det var minst sagt syrligt. Kanske var det fortfarande inte moget.

Idag blev det ändrade planer, hade satt på mig mina hyfsade kläder - dvs inte byggbrallorna med målarfärg -, skulle till banken och lite andra ärenden. Men vädret tänkte annorlunda och jag är fortfarande lite feg, det stormade ute och kändes som stort oväder kunde komma in. Så det var bara till att vända och klippa kuponger istället. Och jösses vad kuponger jag har att klippa. Att jag bestämde mig för att omorganisera allt gör att det är oordning nu. Eftersom jag inte har en aning om vad vissa saker är, de äter konstiga saker här, eller vilken kategori jag ska stoppa kuponger i har det blivit lite galet. Nu har jag försökt få till det så att fryst mat som är på ett ställe är samlat på ett ställe och färska för sig. 

Vädret  ordnade till sig , den här gången blåste det snabbt förbi. Bilen blev tankad, mjölken inhandlad och checken till banken. På affären hittade jag en dansk grönmögelost som hade den rätta lukten. Ja, de luktar illa, men jag känner direkt om det är en jag gillar eller inte. Och sådan ost är lyx, så det blev mackor med grönmögelost. Så HIMLA GOTT.

Nu har vi ett provisoriskt staket runt gräsdelen av tomten. Det ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig, men fyller sin funktion. Hundarna kan springa. Men Doris har blivit bekväm, och ja, ni behöver inte kommentera att hon är tultig, JAG VET. Både hon och jag har lagt på oss här. Jag försöker uppmuntra henne att springa och skutta, men det är inte alltid hon är på det humöret. Men... det är Hoppsan... jämt... Stackars Doris, se så lidande hon ser ut med sin lyckliga skuttandes lillebror.

Småsyskon är såååå jobbiga ibland. Och Hoppsan är ju bara så lycklig och vill leka. Och man blir lycklig av att se honom.
Nu vill jag hägna in skogen också så de kan springa där. Men jag ska vara nöjd ett tag till med gräsplanen innan jag startar nya projekt... tror jag...