onsdag 8 juni 2011

Stackars Doris - småsyskon är inte lätt alla gånger

Härligt fantastiskt det är med blogg. Tackar för svaren om det mystiska bärträdet och kan tala om att det var ett Mullbär.
Mullbär
 Nu om någon har några recept på vad man kan göra med det så tas det tacksamt emot. Googlade lite på det och hittade ett syltrecept. Efter att jag fick veta att det inte var giftigt gick jag och tog mig en tugga av ett bär. Det var minst sagt syrligt. Kanske var det fortfarande inte moget.

Idag blev det ändrade planer, hade satt på mig mina hyfsade kläder - dvs inte byggbrallorna med målarfärg -, skulle till banken och lite andra ärenden. Men vädret tänkte annorlunda och jag är fortfarande lite feg, det stormade ute och kändes som stort oväder kunde komma in. Så det var bara till att vända och klippa kuponger istället. Och jösses vad kuponger jag har att klippa. Att jag bestämde mig för att omorganisera allt gör att det är oordning nu. Eftersom jag inte har en aning om vad vissa saker är, de äter konstiga saker här, eller vilken kategori jag ska stoppa kuponger i har det blivit lite galet. Nu har jag försökt få till det så att fryst mat som är på ett ställe är samlat på ett ställe och färska för sig. 

Vädret  ordnade till sig , den här gången blåste det snabbt förbi. Bilen blev tankad, mjölken inhandlad och checken till banken. På affären hittade jag en dansk grönmögelost som hade den rätta lukten. Ja, de luktar illa, men jag känner direkt om det är en jag gillar eller inte. Och sådan ost är lyx, så det blev mackor med grönmögelost. Så HIMLA GOTT.

Nu har vi ett provisoriskt staket runt gräsdelen av tomten. Det ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig, men fyller sin funktion. Hundarna kan springa. Men Doris har blivit bekväm, och ja, ni behöver inte kommentera att hon är tultig, JAG VET. Både hon och jag har lagt på oss här. Jag försöker uppmuntra henne att springa och skutta, men det är inte alltid hon är på det humöret. Men... det är Hoppsan... jämt... Stackars Doris, se så lidande hon ser ut med sin lyckliga skuttandes lillebror.







Småsyskon är såååå jobbiga ibland. Och Hoppsan är ju bara så lycklig och vill leka. Och man blir lycklig av att se honom.
Nu vill jag hägna in skogen också så de kan springa där. Men jag ska vara nöjd ett tag till med gräsplanen innan jag startar nya projekt... tror jag...

4 kommentarer:

Äventyret framtiden sa...

Vilka projekt du har på gång, hela tiden. Du är urarbetsam (vilket ord:)). Fina hundbilder! Man ser hur bra de har. Mullbär! Så då visste jag det också.:)
Ha en finfin dag!

Karinkram!

Umepojk i Mason, Ohio sa...

Om mullbären var syrliga var de inte mogna. Vänta tills de är riktigt svarta och mjuka. Då blir de söta. Sen är det faktiskt också så att de inte smakar så mycket. Men söta blir de.

em sa...

Har mejlat recept.
M

Magdalena and Co in US sa...

Karin- Näeee, jag är inte urarbetsam, vilket jag tycker var ett bra ord för övrigt. I alla fall känner jag mig inte så. Men det är ju roligt när nån annan tycker det. Jag tycker du är urarbetsam :)Voffarna har det nog rätt bra, fast jag saknar svenska skogarna och långpromenaderna där.
Umepojk - TACK! du är en källa av kunskap för en ny USAare. Då var de helt klart inte mogna, för söta var de inte.
em- Tack snälla du. Jag har svarat