Så hur går det med...

Hua, jag var ute nyss och det var kallt här, bara 22 grader varmt. Klockan är strax efter midnatt och jo, som ni förstått har jag svårt att gå och lägga mig tidigt. Det rimmar förvisso bra med att jag har svårt att gå upp tidigt.

Det där med stress, jösses vad det kan ställa till med trista saker.
Ibland kan man bara konstatera ont värk kommer som ett brev på posten när man inte varit snäll mot sig själv. Och tänker vi efter så vet vi ju så väl vad vi inte ska göra, men så svårt det är ibland.




Varning för stereotyper och generaliseringar i stycket nedan

Men hur lätt är det att vara kvinna idag?  Så där generellt. Sorry guys, men jag vet inte hur det är att vara man, så...

Framgångsrik är väl det magiska ordet.
Och jag skulle tro att många räknar in i det att ha bra jobb göra karriär. Kändes väldigt viktigt när jag var i Sverige i alla fall. Hur det är här vet jag inte riktigt. Känns som det är mer accepterat att vara hemmafru. Sedan vara en bra mamma, såklart. Skjutsa barn på aktiviteter, laga näringsrik mat och och... Jag har ju inte egna barn, men kan bara konstatera från vänner att det är mer än heltidsjobb att vara förälder.  Och självklart vara en bra partner för den man lever med, gärna slå till med candle light dinner.
Snygg, vältränad. Kanske slänga in en solbränna på det. Och ha ett hem som en Sköna Hem katalog.
Och till detta le lite avslappnat magiskt. ELLER HUR!

-- Nej, det är inte vad jag anser är framgångsrik.
Det är ett helt annat inlägg. Men det är många av de förväntningarna jag anser finns--

Så hur går det då med den där rackarns magkatarren? Och tack för omtanken från er!!! Jo, jag tycker det är lite bättre. Insåg att "heartburn" som jag av någon anledning fått för mig var magkatarr, inte är magkatarr utan halsbränna. Så tabletterna jag köpte för det var nog inte helt anpassade. Väldigt puckat att bara bestämma sig för att ett ord betyder något. Tror inte hissen gick ända upp den dan...

Men så kom jag på att jag hade en burk medikamenter från förr - omeprazole - som också går under namnen Losec, Omesec, Prilosec. Tack Umepojk för du påminde mig om det. Så igår började jag ta dom, och det känns nog faktiskt lite bättre, men är fortfarande i det där vanskliga skedet.

Och jag är tålmodigheten själv, efter 5 dagar utan kaffe och ständig huvudvärk så tyckte jag att jag kunde smaka lite idag. Tre munnar senare insåg jag att det inte var dags än. Men oj så goda tre munnar kaffe det var.

Och sköldpaddan är fortfarande på rymmen, så ni vet. Jag går ut och tittar nästan varje dag efter henne. Men hon är så otroligt bra kamouflagefärgad att jag förmodligen kunnat stå mitt framför och missa. Det jag dock kan trösta mig med att hon är inhemsk sköldpadda och van att vara fri, så hon har det nog topp. Men jag saknar henne lite och jag hoppas hon kommer tillbaka.