Internet tankar

Jag kan fortfarande inte riktigt förstå att jag kan prata gratis från USA till Sverige via internet, och dessutom ta med mina vänner på husvandring med webcamen. Dessutom låter det precis som hemma, så nära. Minns telefonsamtal från länder långt borta när man var yngre som kostade upp till 20 kronor minuten. När man ringde hem fick man vara proppad med telefonkort och prata riktigt snabbt.
Internet är alldeles fantastiskt. Det gör att long distance love möjligt. När jag var i Sverige och min man i USA så loggade han in så fort han kom hem. Sen satt jag i min lilla soffa och tittade på svensk TV i Sverige, medans han satt på andra sidan världen och tittade på sina program. Ibland pratade vi under reklaminslagen, ibland pratade vi i timmar och ibland satt vi bara tysta och såg TV "ihop" men känslan av att få vara nära om än via en dators cam.

Jag och Doris var i Sverige, Paul i USA. Här lyssnar Doris till hans röst via Skype

På Facebook kan man enkelt se att alla mår bra och kommunicera på ett lätt sätt. Bloggar gör att man kan få "hemma hos" reportage från i stort sett vilken hörn av världen man vill eller vilken kändis man vill följa. Twitter gör det möjligt att sända varenda tanke man har direkt.
Läste idag om mannen som fick sparken för att han twittrade " fucking", inte så smart eftersom han använde sin arbetsgivares konto. Inte första gången det händer, eller sista.

Men det fick mig återigen att reflektera över vilken information vi delar.
Frågesporter på FB, undersökningar om vad vi tycker, vilken religion vi har. Erkänner att det faktiskt gör mig lite rädd ibland.
När det gäller bloggar så ser jag många väldigt unga människor som skriver saker från sitt innersta. Det är så enkelt när man sitter hemma framför datorn att känna sig trygg, dela med sig av saker som man kanske ångrar när man blir äldre. Men det når så oändligt långt.

Internet är fantastiskt, men kanske lite eftertanke kan vara bra emellanåt